Flerspråkiga barn

När jag sedan börjar arbeta tror jag att jag kommer stöta på minst lika mycket barn som är flerspråkiga som jag gjort tidigare när jag arbetat. Jag kommer dock ha en helt annan erfarenhet i hur dessa skall bemötas och vilket stöd de har rätt att få i sitt modersmål samt hur extremt viktigt det är att få utveckla sitt modersmål parallellt med svenskan. Språken berikar varandra och barnen lär sig snabbare om de har stöd i sitt modersmål.

Innan där jag arbetat har barn med ett ganska litet ordförråd i svenska inte fått något som helst stöd. Denna speciella flicka jag tänker på gick å strök på utegården, hon visste inte hur hon skulle ta kontakt med de andra barnen och hon uppfattades som väldigt blyg. Eller var det bara att hon inte förstod? Hon visste kanske inte vad vi sa? Denna flickan hade ingen undervisning i sitt modersmål, föräldrarna talade inte så bra svenska heller och vi fick ofta problem i kommunikationen med dem på grund av missförstånd i språket. Såhär får det inte gå till!

”Förskolan ska lägga stor vikt vid att stimulera varje barns språkutveckling och uppmuntra och ta till vara barnets nyfikenhet och intresse för den skriftspråkliga världen. Barn med utländsk bakgrund som utvecklar sitt modersmål får bättre möjligheter att lära sig svenska och även utveckla kunskaper inom andra områden. Av skollagen framgår att förskolan ska medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål.” Läroplanen för förskolan (Lpfö98 rev. 2010)

I Mitt arbete på förskolan framöver skall jag ta ansvar vad som står i vår läroplan. Jag skall arbeta för att flerspråkiga barn får det stöd de behöver. Almingsfeldt (1) menar att när barnen är 1-6 år och kommer till Sverige är hjärnan mottaglig för många ord. Hon säger att det då underlättar för att lära sig ett nytt språk. Jag upprepar, men vi måste förstå som pedagoger hur värdefullt det är att fortsätta utveckla barnets modersmål parallellt med det nya språket. Bortser man ifrån modersmålet kan barnet komma att förlora en del i sin utveckling och inte ha möjlighet att lära sig det svenska språket i samma utsträckning och takt, vilket är extremt onödigt!

Något annat att tänka på är: Hur mår detta barnet? Har de flytt från krig i sitt hemland? Har barnet blivit utsatt för våld? Har barnet fått uppleva hemskheter som att se någon dö? Vi vet inte! Men det vi kan göra för barnen är att ge dem en lugn och trygg miljö. Vara en stabil och trygg vuxen som barnet kan luta sig emot och känna sig tryggt.

Jag tänker även att det är otroligt viktigt att ha en nära relation med föräldrarna. En god kommunikation för att hjälpa barnet att utvecklas på bästa sätt och att man finns som stöd även för föräldrarna. De kanske inte pratar svenska hemma, då är det viktigt att belysa att barnets tid på förskolan är viktigt för barnets utveckling av det nya språket, då barnet förmöjlighet att utveckla och ta del av svenska språket ifrån barnen i leken men även oss vuxna.

___________________________________________________________________

Berörda kursmål:
 
Redogöra för och problematisera olika villkor för hur barn med annat modersmål (L1) än svenska kan stödjas i sin språkutveckling, såväl i svenska som i sitt modersmål

__________________________________________________________________

Referenser
(1 )Emma Almingefeldt, Föreläsning  ”flerspråkighet i förskolan" Högskolan Borås, Campus Varberg 2015-02-19.

 Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket Tillgänglig: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442