Nedan kommer jag att beskriva hur jag som pedagog via musik och rytmik, kan stimulera barns lärande i förskolan. Jag reflekterar över lärandet med musik och kopplar till det vi gjort på workshop musik 1 och 2, litteratur samt läroplanen för förskolan (Lpfö98).

Exempel på aktivitet/ musik och rytmikstund
Jag kommer att ha en musik och rytmikstund i cirka 30 minuter med barnen på förskolan. Jag har valt att fokusera på barnen i åldrarna från tre till fem år. Vi kommer att börja med en samling. I samlingen sjunger vi tillsammans, vi klappar takten och gör kroppsrörelser till sångerna. Vi börjar med att klappa allas namn, till exempel hur många klappar är det i Alexander (Al-ex-and-er). Detta för att skapa en gemenskap och göra aktiviteten lustfylld och få alla att känna sig inkluderade. Jag lägger fokus på barnens inflytande i aktivitetens gång. Det är viktigt för mig att barnen känner sig delaktiga. Under Karin Lindahls (1) musikworkshop 2 presenterade en grupp hur man kunde få barnen mer delaktiga genom att låta barnen bestämma ett djur, en färg, en plats och en känsla i sången. Till exempel bestämmer barnen om man skall sjunga glatt eller ledset om exempelvis en rosa katt på Liseberg och samtidigt klappar vi takten. Vi har nu fått igång gruppen och skapat ett lustfyllt lärande där barnen är delaktiga i aktiviteten. För att utveckla aktiviteten kommer jag som nästa steg plocka fram tre olika instrument. Trummor, maraccas och trianglar. Barnen delas in tre och tre i tre stationer, vi har allt som allt nio barn i samlingen. Barnen utforskar instrumenten och efter en liten stund byter de station med varandra. I läroplanen (2010 s.9) står det att förskolan ska stäva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler.

Vidare har alla barnen valt varsitt instrument och jag som pedagog har en trumma. Jag ber barnen att hålla samma takt som mig och vi sjunker en sång. Barnen bekantar sig här med rytm och takt. Detta kallas reproducerande arbetssätt, det vill säga härmning. Det jag tidigare lät barnen göra när de delades in i stationer kallas undersökande arbetssätt, barnen får själva utforska. Söderman och Riddarsporre (2012, s.73) menar att en dimension av musikens olika dimensioner, är att vara medveten om den existentiella musikaliska kunskapen. Vilket i sin tur innebär att se hur man kan hantera livet med musik och att få barn att uppleva att de är musik.

Avslutningsvis i aktiviteten skulle jag välja att sätta på musik och låta barnen dansa till musiken. Vad känner ni när ni hör musiken? skulle jag fråga barnen. För att förstärka intryck med material, tilldelar jag sedan barnen vackra sjalar att dansa med. Barnen kommer att få höra lugn, glad och sorgsen musik. Vi avslutar med att barnen får dela sina tankar om musiken och hur de kände sig eller om de tänkte på något speciellt. Läroplanen (2010,s.10) menar att varje barn ska utveckla sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer so lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama.

Motiv i undervisningen
Det jag vill att barnen skall lära sig är inte bara att sjunga. De lär sig samspel, utvecklar sitt språk, tar initiativ och de får öva på att turas om. Barnen bekantar sig även med matematiken som uppstår i de sånger vi lär oss, till exempel ”fem små apor”. Rörelse är också ett område vi berör i musik och rytmik och barnen får möjlighet att utveckla sin koordination och kroppskontroll. Läroplanen (rev.2010 s.10) menar att vi ska sträva efter att varje barn utvecklar ett nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra. Genom musiken får barnen ett ypperligt tillfälle att utveckla just det här. Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin koordinationsförmåga och kropps uppfattning ( Lpfö98. rev.2010, s.10). Genom rytmik utvecklar barnen sin motorik, kroppskontroll, rumsuppfattning och koordinationsförmåga. Några exempel på sånger till detta är: ”Vicka på tårna, vifta på armarna, svänga på rumpan o hoppa högt!”, ”Klappa händerna när du är riktigt glad!” och ”Huvud axlar knä och tå! ”.

Möjligheter och hinder med musik och rytmik
Jag ser bara möjligheter i att arbeta med musik och rytmik i barns lärprocesser. Det är utvecklande på så många sätt i språkutvecklingen och även motoriskt, de lär sig att lyssna, vänta på sin tur och respektera varandra. Jag reflekterade innan om barn med hörselskador/nedsättningar, jag hade frågetecken kring detta innan workshopen i musik 2, men även om de inte hör så kan de se och känna takten i sin kropp och ta del av musiken ändå. Jag ser egentligen inga hinder med att arbeta med musik och rytmik. Jag tycker dock det är viktigt att se till så att alla barn upplever det som lustfyllt. En del barn är blyga och upplever kanske rytmiken som något obehagligt och utsatt. Då kan det vara bra att göra som vi på en av gruppernas aktivitet under workshopen sa att man kunde dansa två och två, det kan kännas tryggare om man nu tycker det känns lite jobbigt. Jag minns speciellt musiklektionerna i lågstadiet på skolan som något negativt. Vi hade en sträng dam som var utpekande och rent ut sagt taskig mot många elever. Saker som ”ni måste sjunga högre!”, ” Man hör ju inte dig!” gjorde många barn väldigt negativt inställda till hennes lektioner. Jag har alltid varit positiv till musik, men undervisningen vi hade förstörde mitt intresse för musiken litegrann faktiskt. Med rätt inställning som pedagog och att alltid se det lustfyllda hos varje individ, gör musiken till ett fantastiskt lärande tillsammans med barnen.

När jag funderar på hur jag som pedagog skulle kunna använda musik och rytmik som något spontant i vardagssituationer tänker jag direkt på hallen och på när man skall klä på barnen. Att till exempel bara räkna fingrarna på barnen när man tar på vantarna. ” Tummetott slickepott, långebrand, gullebrand och lilla vickevire”. Man kan dela in barnen i vad de har på sig när de skall lämna samlingen för påklädning i hallen, de som lämnar kan hoppa ut som en hare eller gå på alla fyra som en hund. Det handlar bara om kreativitet, och kreativitet kommer med erfarenhet och skapas tillsammans med barnen på förskolan.

____________________________________________________________________
Referenser:

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket
Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

Söderman, Johan & Riddersporre, Bim (red.) (2012). Musikvetenskap för förskolan. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur

 

Karin Lindahl- musikworkshops Campus Varberg

 

_____________________________________________

 

Berörda kursmål:

• skriva och bearbeta texter enligt vedertagen svensk skriftspråksnorm och använda källhänvisningsteknik enligt Harvardsystemet

• utifrån estetiska lärprocesser planera, genomföra, utvärdera och kritiskt granska didaktiskt material med fokus på barns lärande.

• självständigt planera, genomföra, utvärdera och kritiskt reflektera över tematiskt arbete där estetiska lärprocesser är utgångspunkt för att undersöka och bearbeta olika kunskapsområden.

.